Gnesta

Enligt PTS 2025 saknar cirka 18 % av hushållen på landsbygden fiber eller snabb uppkoppling. Detta hämmar distansarbete, företagsetablering och digital delaktighet. Gnesta kommun har tidigare avsatt medel men takten är för låg jämfört med grannkommuner.

• attkommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en tidsplan för fiberutbyggnad till samtliga byar senast 2028.
• attbudgetmedel avsätts för samfinansiering med operatörer under 2027–2029.
• atten årlig uppföljningsrapport lämnas till kommunfullmäktige.
• attdialog inleds med Trafikverket och regionen om samordning med vägarbeten.

Gnestas handläggningstider för bygglov ligger över rikssnittet enligt kommunens egen redovisning 2025. Detta försvårar inflyttning och företagsetablering i en kommun med bra tågförbindelser.

• attkommunfullmäktige beslutar om mål om max 6 veckors handläggningstid för vanliga bygglov.
• atten digital e-tjänst för bygglov införs senast 2027.
• attavgifterna för bygglov ses över för att inte överstiga självkostnad.
• atten årlig redovisning av handläggningstider lämnas till kommunfullmäktige.

Gnestas meritvärde årskurs 9 ligger 2024 under rikssnittet enligt Kolada. Brist på studiero rapporteras i flera skolenheter. Landsbygdsskolorna behöver särskilt stöd.

• attkommunfullmäktige ger barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att införa tydliga ordningsregler och uppföljning.
• attextra resurser riktas till skolor med lägre resultat från och med 2027.
• attsamverkan med Skolverket om kompetensutveckling för lärare inleds.
• atten årlig kunskapsuppföljning redovisas för kommunfullmäktige.

Brå trygghetsmätning 2024 visar lägre trygghet bland äldre på landsbygden. Resurserna är koncentrerade till tätorten vilket skapar ojämlikhet.

• attkommunfullmäktige beslutar om en översyn av hemtjänstens resursfördelning med fokus på landsbygden.
• attmobila team och digitala stödtjänster införs senast 2028.
• attsamverkan med frivilligorganisationer stärks för social kontakt.
• atten brukarundersökning genomförs årligen med redovisning till kommunfullmäktige.

Trafikverket och kommunens väghållning visar på eftersatt underhåll utanför tätorten. Detta påverkar både säkerhet och pendling.

• attkommunfullmäktige begär en gemensam åtgärdsplan med Trafikverket för prioriterade vägar.
• attbudgetmedel avsätts för akuta åtgärder 2027.
• attcykelvägar längs större vägar prioriteras i planeringen.
• atten årlig statusrapport om vägnätet lämnas till kommunfullmäktige.

Arbetsförmedlingens statistik visar lång etableringstid för nyanlända i Gnesta. Lokala företag efterfrågar arbetskraft men matchningen brister.

• attkommunfullmäktige ger arbetsmarknadsenheten i uppdrag att skapa en lokal matchningstjänst.
• attpraktikplatser hos kommunala bolag och privata företag utökas.
• attspråkutbildning i vardagssammanhang prioriteras.
• atten årlig uppföljning av etableringsresultat redovisas.

Gnestas sjöar och natur har stor potential enligt Visit Sörmland. Besöksnäringen är underutvecklad jämfört med grannkommuner.

• attkommunfullmäktige antar en strategi för hållbar turism 2027–2030.
• attstöd ges till lokala producenter och evenemang.
• attsamverkan med regionen och besöksnäringen förstärks.
• atten årlig utvärdering av besöksutvecklingen lämnas till kommunfullmäktige.

Kommunens digitala mognad ligger under genomsnittet enligt Kolada. Medborgare och företag efterfrågar enklare e-tjänster.

• attkommunfullmäktige beslutar om en digitaliseringsplan med mål om 80 % digitala ärenden 2028.
• attonödiga pappersblanketter avskaffas.
• attutbildning i digital service ges till personal.
• atten årlig digitaliseringsrapport lämnas till kommunfullmäktige.

Småskaliga producenter i Gnesta har svårt att nå kommunala upphandlingar. Cirkulär ekonomi kan skapa jobb och minska transporter.

• attkommunfullmäktige ger upphandlingsenheten i uppdrag att underlätta för lokala leverantörer.
• attpilotprojekt för cirkulär ekonomi startas 2027.
• attdialog förs med lantbrukare och småföretagare.
• atten årlig redovisning av andel lokala leverantörer lämnas.

Gnesta har god efterfrågan på småhus men planberedskapen är låg. Detta begränsar inflyttning och skatteunderlag.

• attkommunfullmäktige ger planenheten i uppdrag att ta fram detaljplaner för minst 150 småhus fram till 2030.
• attmarkanvisningar prioriteras för småhus.
• attsamverkan med privata aktörer stärks.
• atten årlig uppföljning av bostadsbyggande redovisas till kommunfullmäktige.