Karlskrona

Karlskrona skärgård har över 30 bebodda öar där invånarna är beroende av färjetrafik. Enligt Kollektivtrafiknämndens rapport 2024 är avgifterna bland de högsta i landet och tidtabellen otillräcklig kvällar och helger. Detta försvårar pendling, besök till vård och skola samt boende på öarna. Centerpartiet vill stärka hela kommunen.

• attkommunfullmäktige ger kollektivtrafiknämnden i uppdrag att ta fram en plan för utökad och subventionerad färjetrafik till öarna senast 2027.
• attbiljettpriserna för fastboende på öarna sänks med minst 30 procent från och med 2027.
• atten utredning görs om möjlighet till elbåtar i linjetrafiken för att minska utsläpp.
• attresultatet av utredningen redovisas för kommunfullmäktige senast juni 2027.

Post- och telestyrelsens bredbandskarta 2023 visar att flera öar saknar tillgång till 100 Mbit/s. Detta hindrar distansarbete, digitala vårdtjänster och företagsetableringar. Kommunen har tidigare avsatt medel men takten är för låg enligt PTS uppföljning.

• attkommunfullmäktige avsätter 8 miljoner kronor årligen 2027–2029 för fiberutbyggnad på öarna.
• atten prioriteringslista upprättas tillsammans med ö-föreningarna senast december 2026.
• attkommunen tecknar samverkansavtal med fiberoperatörer för att påskynda utbyggnaden.
• attårlig uppföljning av bredbandstäckning redovisas för kommunfullmäktige.

Svenskt Näringslivs ranking 2024 placerar Karlskrona på plats 142 avseende företagsklimat. Långa handläggningstider för bygglov och serveringstillstånd nämns som ett hinder. Enligt kommunens egen verksamhetsberättelse 2024 tar 40 procent av ärendena längre tid än lagstadgat.

• attkommunfullmäktige beslutar om en maxgräns på 6 veckor för handläggning av enklare bygglov.
• atten digital e-tjänst för ansökningar införs senast 2027.
• atten årlig kundundersökning bland företagare genomförs och redovisas.
• atten kontaktperson för näringslivsfrågor utses i varje berörd förvaltning.

Karlskrona har stor potential för naturbaserad turism. Visit Blekinges statistik 2024 visar att öarna har ökat besöksantal men saknar infrastruktur som toaletter, sopstationer och informationstavlor. En hållbar utveckling kan skapa lokala jobb utan att belasta naturen.

• atten strategi för hållbar turism i skärgården antas senast 2027.
• attkommunen investerar i gemensamma faciliteter på tre prioriterade öar under 2027–2028.
• attsamverkan med lokala producenter och båtuthyrare uppmuntras genom en gemensam marknadsföringsplattform.
• atteffekterna på miljö och lokalsamhälle utvärderas årligen.

Länsstyrelsens inventering 2023 visar hotade arter på flera öar. Ökad båttrafik och besökare riskerar att störa häckande fåglar och känsliga miljöer. Kommunen har ett ansvar att skydda värdefull natur samtidigt som friluftsliv tillåts.

• atten handlingsplan för biologisk mångfald i skärgården tas fram 2027.
• attskyddade zoner införs på utvalda öar under häckningstid.
• attinformationskampanjer riktade till båtägare och besökare genomförs.
• attsamverkan med ideella naturorganisationer formaliseras.

Socialnämndens verksamhetsrapport 2024 visar längre responstider och svårigheter att rekrytera personal till öarna. Äldre på landsbygden upplever otrygghet när hemtjänsten inte kan garantera kontinuitet.

• atten särskild ö- och landsbygdsenhet inom hemtjänsten inrättas 2027.
• attpersonal får ersättning för restid och färjebiljetter.
• attdigitala tillsynsverktyg införs som komplement till fysiska besök.
• attbrukarnöjdheten mäts och redovisas årligen för kommunfullmäktige.

Kommunens digitaliseringsstrategi 2023 har inte nått önskad effekt. Många äldre och landsbygdsbor saknar möjlighet att använda e-tjänster. Enligt SCB 2024 använder endast 48 procent av invånarna över 65 år kommunens digitala tjänster.

• attminst fem nya e-tjänster lanseras under 2027.
• attutbildningsinsatser för digital delaktighet anordnas i samverkan med biblioteken.
• atten mobil digital servicepunkt besöker öarna och landsbygden kvartalsvis.
• attandelen digitalt hanterade ärenden redovisas årligen.

Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 visar underskott på småhus i Karlskrona. Ungdomar och barnfamiljer flyttar från kommunen på grund av höga priser och långa planprocesser. Kommunen äger mark som kan användas för småskaligt byggande.

• atten markanvisningspolicy för småhus prioriterar lokala byggherrar och enskilda familjer.
• attplanprocessen för småhusområden på landsbygden förkortas till max 12 månader.
• atten modell för kooperativt byggande utreds.
• attminst 50 nya småhus per år ska planläggas från 2027.

Arbetsförmedlingens statistik 2024 visar att nyanlända i Karlskrona har lägre sysselsättningsgrad än länsgenomsnittet. Brist på praktikplatser och språkträning i vardagen är hinder. Kommunen kan underlätta matchning med lokalt näringsliv.

• attett kommunalt praktikprogram med minst 50 platser per år inrättas 2027.
• attspråkcaféer och vardagssvenska kopplas till befintliga föreningslokaler.
• attsamverkan med näringslivet formaliseras genom en årlig matchningsdag.
• attsysselsättningsgraden bland nyanlända följs upp årligen.

Brås trygghetsundersökning 2023 visar att 28 procent av invånarna i centrala Karlskrona känner sig otrygga på gångstråk kvällstid. Dålig belysning och avsaknad av separata cykelvägar är återkommande klagomål i medborgardialoger.

• atten inventering av belysning och cykelvägar genomförs 2026.
• atten åtgärdsplan med prioriterade stråk antas 2027.
• attbelysningen uppgraderas till LED med rörelsesensorer.
• attminst 3 km nya separata cykelvägar byggs under mandatperioden.