Mark

Många hushåll och företag i Marks landsbygd saknar stabil uppkoppling enligt PTS 2025. Detta hindrar distansarbete, e-tjänster och tillväxt. Kommunen behöver prioritera utbyggnad utanför tätorterna för att hålla hela kommunen levande.

• attMark kommun tar fram en handlingsplan för bredbandsutbyggnad i samtliga landsbygdsområden senast 2027.
• attkommunen avsätter medel för samfinansiering med operatörer och statliga stöd.
• attmobiltäckningen kartläggs och prioriteras längs vägar och i glesbygd.
• attuppföljning sker årligen i kommunfullmäktige med tydliga mål för täckningsgrad.

Företagsklimatet i Mark rankas lågt enligt Svenskt Näringsliv 2025. Långa handläggningstider och höga avgifter försvårar expansion för lokala företag inom tillverkning och service.

• attbygglovsprocessen för småföretag kortas till max 6 veckor.
• attavgifterna för bygglov och tillsyn sänks med 20 procent för företag under 10 anställda.
• atten digital e-tjänst för förenklad ansökan införs under 2027.
• atten årlig dialog med näringslivet arrangeras för att följa upp förbättringar.

Skolresultaten i Marks landsbygdsskolor ligger under genomsnittet enligt Kolada. Färre elever och resursbrist hotar skolornas överlevnad och elevernas kunskapsutveckling.

• atten garanti införs för att ingen landsbygdsskola läggs ned utan alternativ inom rimligt avstånd.
• attextra resurser tilldelas för mindre klasser och specialpedagogik.
• attdigital kompetens och studiero prioriteras i skolplanen.
• attsamverkan med lokala föreningar stärks för skolaktiviteter.

Äldre på landsbygden har längre resväg till vård. Brist på hemtjänstpersonal och avstånd försvårar trygg åldrande enligt kommunens egen omsorgsrapport 2025.

• atthemtjänstens täckning utökas till alla byar med minst 50 invånare över 65 år.
• atten mobil närakut inrättas med regelbundna besök på landsbygden.
• attrekrytering av personal underlättas genom lokala incitament.
• attsamordning med regionen förbättras för snabbare vårdkedjor.

Bostadsbrist drabbar unga och nyanlända i Mark. Detaljplaner saknas på landsbygden vilket hindrar inflyttning och tillväxt.

• attminst 150 nya bostäder planeras årligen med fokus på småhus och hyresrätter.
• attdetaljplaner tas fram för landsbygdsområden nära befintlig service.
• attkommunal mark avsätts för prisvärda bostäder.
• attsamverkan med privata aktörer uppmuntras genom förenklade processer.

Integrationen i Mark behöver stärkas. Arbetsförmedlingens statistik visar långa etableringstider och låg matchning till lokala jobb.

• attett kommunalt språkpraktikprogram införs i samarbete med näringslivet.
• attSFI kombineras med yrkesinriktad praktik inom 6 månader.
• attlokala matchningsinsatser prioriteras mot bristyrken.
• attuppföljning av etableringsgrad redovisas halvårsvis.

Mark har stora naturresurser men svag besöksnäring. Potential finns för naturturism som kan skapa jobb och stärka lokala producenter.

• atten turismstrategi tas fram med fokus på hållbar natur- och kulturturism.
• attleder och besöksplatser rustas upp i samverkan med föreningar.
• attlokala producenter inkluderas i paketerbjudanden.
• attmarknadsföring sker via Visit Sweden och regionala kanaler.

Marks textilhistoria ger möjlighet till grön omställning. Kommunen behöver stärka biologisk mångfald och cirkulära lösningar enligt regionala miljömål.

• atten handlingsplan för biologisk mångfald antas med mätbara mål.
• attstöd ges till företag som arbetar med återvinning av textil.
• attkommunens upphandling prioriterar cirkulära produkter.
• attsamverkan med högskolor och företag utvecklas.

Medborgare och företag efterfrågar enklare kontakt med kommunen. Onödiga regler och långsam digitalisering minskar effektiviteten.

• atten digitaliseringsstrategi antas med mål om 80 procent digital service 2028.
• attonödiga interna regler ses över och minskas med 15 procent.
• atte-tjänster för vanliga ärenden lanseras under 2027.
• attmedborgardialog används för att prioritera förbättringar.

Decentralisering stärker demokrati och engagemang. Lokala aktörer har bäst kunskap om sina områden men saknar inflytande över beslut.

• atten modell för lokala budgetar till byalag införs på prov i tre områden.
• attföreningar ges större roll i planering av service och evenemang.
• attregelbundna möten mellan kommun och lokala aktörer institutionaliseras.
• attutvärdering av modellen redovisas efter två år.