Kumla

Enligt PTS 2024 saknar 18 % av hushållen på Kumlas landsbygd tillgång till fiber med minst 100 Mbit/s. Detta hämmar distansarbete och företagsetableringar. Kommunen har tidigare avsatt medel men takten är för låg jämfört med grannkommuner.

• attkommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en tidsplan för fiberutbyggnad i prioriterade landsbygdsområden senast 2027.
• attkommunen avsätter 3 miljoner kronor årligen i budgeten för medfinansiering av bredbandsprojekt.
• attsamverkan med Telia och andra operatörer prioriteras för att nå 95 % täckning 2028.
• attinvånare på landsbygden ges möjlighet att lämna synpunkter via e-tjänst under planeringsfasen.

Kumla kommuns handläggningstid för bygglov ligger över rikssnittet enligt Boverkets statistik 2025. Detta försvårar bostadsbyggande och företagsetableringar i en kommun med god pendlingsläge.

• attkommunfullmäktige beslutar om mål om max 6 veckors handläggningstid för vanliga bygglov.
• atten digital e-tjänst för bygglov införs med automatisk statusuppdatering senast 2027.
• attavgifterna för bygglov ses över och sänks för småhusprojekt under 2026.
• atten årlig rapport om handläggningstider lämnas till kommunfullmäktige.

Svenskt Näringslivs ranking 2025 placerar Kumla på plats 142. Företagare uppger höga avgifter och långa tillståndstider som hinder. Lokalt näringsliv är viktigt för jobb och skatteintäkter.

• attkommunfullmäktige ger uppdrag att sänka tillsynsavgifter för småföretag med 15 % från 2027.
• atten företagslotsfunktion inrättas för snabbare kontakt med kommunen.
• attdialogmöten med näringslivet hålls minst två gånger per år.
• attKumla deltar i Svenskt Näringslivs ranking med tydliga förbättringsmål.

Flera skolor på landsbygden har lägre elevunderlag och meritvärden under kommunsnittet (Kolada 2024). Bevarad närhet till skola är central för levande landsbygd.

• attkommunfullmäktige beslutar om bibehållen skolstruktur på landsbygden utan nedläggningar.
• attextra resurser tilldelas för digital kompetensutveckling i årskurs 4–9.
• attsamverkan med föreningsliv för skolaktiviteter uppmuntras.
• atten utredning om flexibla lösningar för små skolor presenteras 2027.

Arbetsförmedlingens statistik visar att nyanlända i Kumla har lägre etableringsgrad än länsgenomsnittet. Språk och matchning till lokala jobb är nyckelfaktorer.

• attkommunen inrättar en matchningsfunktion mellan nyanlända och lokala företag.
• attSFI-undervisning kombineras med praktikplatser hos kommunala verksamheter.
• attsamverkan med civilsamhället för språkcaféer stärks med 500 000 kr årligen.
• attresultat följs upp årligen i kommunfullmäktige.

Kolada-data visar längre restider och lägre täckning för hemtjänst utanför tätorten. Äldre på landsbygden ska ha samma tillgång till vård som i centrum.

• attkommunfullmäktige beslutar om utökad schemaläggning för hemtjänst på landsbygden.
• attdigitala hjälpmedel införs för effektivare planering.
• attrekrytering av personal med lokalkännedom prioriteras.
• atten brukarundersökning genomförs årligen med fokus på landsbygden.

Kommunen har potential att öka återvinning och minska avfall enligt Naturvårdsverkets mål. Lokala producenter och företag kan bidra till grön omställning.

• atten kommunal strategi för cirkulär ekonomi antas 2027.
• attåtervinningsstationer på landsbygden utökas med minst två nya platser.
• attstöd ges till lokala företag som arbetar med återbruk.
• attupphandlingar prioriterar cirkulära lösningar.

Befolkningstillväxten kräver fler bostäder. Småhus och hyresrätter efterfrågas särskilt av unga familjer och äldre som vill bo kvar på landsbygden.

• attkommunfullmäktige antar mål om 80 nya bostäder per år varav minst 30 småhus.
• attmarkanvisningar för småhus prioriteras i detaljplaner.
• attsamverkan med allmännyttan för hyresrätter på landsbygden utreds.
• attbygglovsavgifter sänks för projekt med minst 50 % hyresrätter.

Föreningslivet är centralt för social sammanhållning och service på landsbygden. Decentralisering av beslut och resurser stärker demokratin.

• attkommunfullmäktige höjer föreningsbidragen med 10 % från 2027.
• attlokala råd får större inflytande över kultur- och fritidsmedel.
• atten digital plattform för föreningsansökningar införs.
• attårlig utvärdering av föreningsstöd presenteras för fullmäktige.

Invånare efterfrågar enklare digital kontakt med kommunen. Effektiv förvaltning frigör resurser till kärnverksamhet.

• atten digital serviceportal med alla e-tjänster lanseras senast 2027.
• atthandläggningstider för vanliga ärenden redovisas öppet på webben.
• attpersonalutbildning i digitala verktyg genomförs.
• attbesparingar från digitalisering återinvesteras i medborgarnära verksamhet.