Kiruna

Enligt PTS 2025 saknar 18 % av hushållen på Kirunas landsbygd fiber eller snabb mobiluppkoppling. Detta hindrar distansarbete, företagande och digital inkludering. Kommunen har tidigare prioriterat centralorten.

• attKiruna kommun tar fram en handlingsplan för fiberutbyggnad till samtliga byar senast 2028.
• attkommunen avsätter 5 mnkr årligen i budgeten för bredbandsstöd till fastighetsägare.
• attsamverkan med Telia och andra operatörer prioriteras för att täcka vita fläckar.
• attuppföljning sker årligen i kommunfullmäktige med redovisning av täckningsgrad.

LKAB:s gröna omställning skapar nya möjligheter men småföretag saknar resurser för tillstånd och investeringar. Svenskt Näringsliv rankar Kiruna lågt i företagsklimat.

• attKiruna kommun inför ett grönt företagsstöd på maximalt 100 000 kr per företag för hållbara investeringar.
• atthandläggningstider för miljö- och bygglov kortas till max 8 veckor.
• attkommunen arrangerar årliga nätverksträffar mellan LKAB och lokala leverantörer.
• attavgifterna för bygglov och tillsyn sänks med 20 % för företag under 10 anställda.

Kiruna kommuns budget 2025 hotar nedläggning av skolor i byar som Karesuando och Vittangi. Kolada visar lägre meritvärden i glesbygd.

• attinga landsbygdsskolor läggs ned utan att alternativ med samlad undervisning utreds.
• attkommunen garanterar skolskjuts och digitala lösningar för elever i årskurs 1–9.
• attextra resurser tilldelas för tvåspråkig undervisning med samiska inslag.
• atten skolstrategi för hela kommunen antas senast 2027.

Region Norrbotten har dragit ner på linjetrafik till avlägsna områden, vilket försvårar pendling och tillgång till service.

• attKiruna kommun initierar dialog med Region Norrbotten om utökad linjetrafik till minst 10 byar.
• attflexlinjetrafik och samåkning införs som pilotprojekt under 2027.
• attbiljettsystemet anpassas för lägre priser för ungdomar och pensionärer.
• attårlig uppföljning av resandeutveckling redovisas i kommunfullmäktige.

Icehotel och Abisko lockar allt fler besökare. Kiruna har potential för året-runt-turism men saknar samordnad strategi.

• attKiruna kommun antar en turismstrategi med fokus på natur, kultur och samisk besöksnäring senast 2027.
• att2 mnkr avsätts för marknadsföring av lokala producenter och upplevelser.
• attsamverkan med Visit Sweden och Destination Kiruna stärks.
• atthållbarhetskrav införs för kommunala bidrag till besöksnäringen.

Socialstyrelsen visar att hemtjänst i Kiruna har långa restider på landsbygden. Äldre vill bo kvar.

• attkommunen inför mobila team för hemtjänst i minst fem byar.
• attdigitala trygghetslarm med kamerafunktion införs som frivilligt alternativ.
• attsamverkan med ideella föreningar för social samvaro utökas.
• atten plan för rekrytering av personal till landsbygden antas.

Stadsflytten skapar behov av nya bostäder men småhus och hyresrätter byggs främst i centrum.

• attKiruna kommun prioriterar småhusområden i nya detaljplaner för både centrum och byar.
• attbygglovsavgifter sänks för hyresrätter med rimliga hyror.
• attsamverkan med LKAB och privata byggherrar intensifieras för 200 nya bostäder per år.
• atten bostadsförsörjningsplan för hela kommunen uppdateras årligen.

Kiruna kommun har låg digital mognad enligt SKR. Medborgare efterfrågar enklare e-tjänster.

• attalla vanliga ärenden ska kunna hanteras digitalt senast 2028.
• atten digitaliseringsstrategi med fokus på landsbygd antas.
• attutbildning i digitala verktyg erbjuds till äldre och nyanlända.
• attmål om 80 % digitala ärenden sätts upp i budgeten.

Gruvdrift och klimatförändringar hotar biologisk mångfald i Kiruna. Naturvårdsverket pekar på behov av skyddade områden.

• attkommunen inventerar och skyddar minst 5 nya naturreservat fram till 2030.
• attbiologisk mångfald integreras i alla nya detaljplaner.
• attstöd till lokala naturvårdsprojekt via LONA-medel prioriteras.
• attsamverkan med samebyar för traditionell kunskap stärks.

Arbetsförmedlingen visar att nyanlända i Kiruna har lång tid till första jobb. Språk och matchning är nycklar.

• attkommunen inför praktikplatser hos kommunala bolag för 50 personer per år.
• attSFI kombineras med yrkesutbildning inom vård och turism.
• attsamverkan med LKAB och andra företag för matchning utökas.
• attuppföljning av etableringstider redovisas årligen i kommunfullmäktige.